"Du är inte ensam om att ha det problemet!" kan jag få höra. Om jag konstaterar att jag alltid planerar min kalender för full, har höga krav på mig, tänker för negativa tankar om mig själv eller inte vågar tala inte människor. Det är alltid någon, ute i världen som har problem som liknar de jag har... En väldigt upplyftande tanke? Om jag ändå vore ensam om mina problem, för jag önskar ingen annan att ha dem. Samtidigt, är jag ändå ensam, fast inte...
Jag samtalade med min mormor en kväll. Hon pratade och jag lyssnade, och hon berättar att hon inte alltid varit så pratglad, utan var mer tystlåten förut. Kanske på grund av att hon fått lära sig av sin omgivning att inte ta plats, kanske ett tecken på att hon inte då mådde bra - men hon har inte alltid varit lika pratglad eller frispråkig som hon är idag.
Jag funderar över min egen tala inför folk-rädsla. Vad kommer den sig av? Visst har jag alltid varit blyg, men har jag alltid varit panikslagen inför att stå inför flera människor och säga något? Har jag alltid fått hjärtklappning inför att ställa mig upp, säga mitt namn och vad jag gör på fritiden? Eller var det något som växte ur min blyghet, under de där åren, med den där klassen..? Den där klassen, som jag säger knäckte alla andra, men inte mig? Det är alltid deras reaktioner, deras beteende jag förväntar mig när jag måste ställa mig inför människor och tala om något...? Har det någon betydelse? Jag har ju ändå bestämt mig för att min våga tala inför människor - rädsla inte ska vara något hinder för mig att följa mina drömmar!? Gör det kampen mot rädslan lättare att veta var rädslan kommer av?
Och ändå, när det är jag och min blyghet, så är jag kanske inte ensam om mitt problem, men jag är ändå ensam med det. När det gäller mina höga krav, mina alldeles för självkritiska tankar, så vet jag att det finns fler med samma problem, men just mina tankar är jag ensam att kämpa emot. Andra kan stötta och komma med uppmuntrande heja-rop, men i slutavgörandet är det jag själv som måste våga ta plats i mitt liv.
/Inece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar