Den här världen behöver så mycket...

Vilken helg!
I fredags, och i lördags var jag i Umeå på Global Leadership Summit, annordnat av Willow Creek. Det var riktigt intressant, inspirerande och fascinerande. Några av föreläsarna var Bill Hybels och Gary Haugen. Det har varit så mycket att ta in, och smälta, och fundera över... Hur tar jag vara på alla kloka råd, all inspiration och nytänd eld av engagemang när jag kommer hem igen? Varför åker jag på en ledarkonferans egentligen, jag som inte alls befinner mig i någon ledarposition? Men jag längtar efter att kunna göra något meningsfullt! Som att starta något projekt som leder till åtminstone en liten förändring av världen... För nog behövs det; utrikes där krig härjar, människor svälter, och folk förtrycks. Eller bara inrikes; människor är ensamma, ungdomar skadar sig och trots alla år som det uppmärksammats och diskuterats - mobbning förekommer.
Det är ju ändå bra att det finns organisationer och föreningar som International Justice Mission, Röda Korset, SHEDO och Friends. Räcker det verkligen?

Det finns så många organisationer, så många människor, som engagerar sig för att världen ska bli bättre, som tror på mirakel och aldrig ger upp hoppet, men trots det verkar det vara för få människor, för lite för att lyckas med drömmen om en "perfekt" värld. Det är så lätt att se enbart brist på resurser och hopplöshet. Man har viljan att förändra, men det finns SÅ MYCKET som behöver göras - vart ska man börja? Jag kan inte engagera mig i allt, vart kan jag göra mest nytta?
Någon talare i helgen sa något. "En människa kan förändra en kyrka, en kyrka kan förändra en liten stadsdel, en stadsdel kan förändra hela staden, som i sin tur kan förändra andra städer..." Det blir liksom en kedja av förändringar, och kanske leder de så småningom till en märkbar förändring?

Jag tror alla kan göra något som leder till en förändring av världen, om det så bara är något "litet". Hur ofta kan man inte missa att uppmuntra människor omkring sig som man tycker gör något bra för en? Kanske är det ingen stor grej, men man kan inte veta hur mycket lite uppmuntran kanske betyder - det gör ju i varje fall ingen skada! Säger vi "hej" till människor vi ser? Nej, de flesta säger "hej" till de människor de känner (igen).
För att något ska ändras krävs att någon bryter en vana, ett mönster, och då de flesta är bekväma och trygga i sina vanemönster så kanske det inte alltid är uppskattat. Att gå motströms är ofta stretigt och jobbigt, man får kämpa hårt för att komma fram - väl framme är det värt det?

Jag har inga svar på alla frågor. Det är något var och en får hitta i sig själv.
Om någon läser det här, kommentera gärna och berätta vad du försöker göra för skillnad i världen, om du försöker göra någon skillnad. Alla tankar är välkommna!

Ha en trevlig kväll!
/Inece